- Jag är inte konstnär, säger hon. -Jag är hantverkare.
En mångsidig hantverkare med mycket bred kompetens – formgivare, konstruktör, byggare, målare. Allt i ett. Hon har ingen ateljé – men en verkstad. Där finns en imponerande uppsättning maskiner och redskap, alltifrån figursåg till färgspruta. Av trä och olika plastmaterial skapar hon de mest fantastiska föremål och objekt, helt unika och skräddarsydda för varje enskilt uppdrag. En och annan tavla blir det också.

Möt en av Nordingrås många kreativa företagare

Sommarprofilen Eva-Karin Fröberg

 

Bor: Måviken Mjällom
Familj: Sambo Mika, två flickor Maja och Liisa
Vad gör du på fritiden? Då är jag med familjen, eftersom barnen spelar fotboll så följer vi ju dem runt på matcherna. Sen fixar vi runt huset, försöker få ordning på rabatter och bärbuskar- det tar sig sakta men säkert. 

Vart åker du helst på semester:  Det varierar med årstiden... är det vinter så åker vi kanske till fjälls - skidor på längden o bredden. Annars brukar det bli någon tur söderut och nöjesparker av olika slag, och till stugan norr om Rovaniemi Finland. Vi är båda rätt hemkära -  vi kan njuta lika mycket av att bygga en sommarkiosk med barnen, som att resa bort... men varje gång vi lyckas ta oss iväg en bit utanför kommunen så tänker jag varför gör vi inte det här oftare?

Har du något speciellt barndomsminneJag har turen att ha föräldrar som gett mig stort "svängrum" att få utföra, mer eller mindre lyckade, projekt när jag var liten. Och jag försöker idag vara en sådan förälder själv.

Jag glömmer aldrig då jag och grannpojken fått för oss att vi skulle bygga hoppstyltor av ett par bräder och några metallfjädrar från en gammal madrass. Visionen och glädjen över att vi snart skulle kunna studsa fram genom byn var så stark.

Vi lade ner hela vår själ på att leta det som behövdes - verktyg, märlor, spik var finns det?  - å så bar det iväg nerför backen in i garaget, snören? ... det blev många turer både uppför och nedför backen... till slut stod vi där, med brädbitarna fastknutna runt skorna.... och såg hur fjädrarna vek sig för vikten.

Jag är av den övertygelsen att man vinner på att låta barn få prova lite av varje, det som vi inte finner roligt eller inspirerande blir ändå kortvarigt- men man har fått prova i alla fall.


Har du någon du beundrar - någon idol?
 Jag svarar Mika- han har ett makalöst fokus och klagar inte i onödan. Sedan kan jag säga att mina föräldrar hör hemma i samma kategori, för utan deras hjälp hade jag inte kunnat jobba med det jag gör.

Finns det något du skulle vilja lära dig? o det är mycket ...mönsterkonstruktion och snickeri-grunder.

Starka sidor: Jag har mycket tålamod och är bra på att se möjligheter.
Svagheter:  Godis

Något vi inte vet om dig:  När jag var 18 år sökte jag glasblåsarutbildningen i Kosta och kom in - men en vecka innan jag skulle flytta ner till Småland gjorde jag en "kovändning" och åkte åt rakt motsatt håll, till Skellefteå och Nordiska Scenografiskolan. Skulle göra precis samma val idag, men jag undrar ibland hur det hade varit att arbeta som glasblåsare?

Eva-Karin har på uppdrag skissat förslag till utformning av Ullångers lekpark, tillsammans med skolbarn och Ullångersborna själva.

Vad gör dig riktigt glad/arg? Färg och form gör mig glad, att träffa vänner ...en oväntad komplimang eller en blombukett...det finns mycket att bli glad över.

Arg - att höra om barn som far illa. Barn ska ha all kärlek och motståndskraft som bara finns att uppbringa här i världen.

Hur skulle du vilja utveckla Nordingrå: Jag tror på träffpunkter, vare sig det är kyrkan, sportklubben eller vävstugan. Det är när man träffas som idéer föds.

 

Eva-Karin berättar mera:

Uppväxt – utbildning
Jag var bara några månader gammal, när mina föräldrar flyttade hem från Stockholm och byggde hus i Mjällom. Jag växte upp och gick i skola här, tog studenten i Kramfors. En ny 3-årig estetisk linje ”Konst och Formgivning”, vi var första årskullen. Där lärde jag mig grunderna inom måleri, keramik och formgivning. Jag drömde om att bli illustratör. Men hur? Så jag tog mod till mig och ringde upp Ilon Wikland för att få goda råd: hon hade ju illustrerat många av Astrid Lindgrens böcker och borde veta, vad som gällde. Någon ”vägbeskrivning” fick jag visserligen inte, men hon var mycket trevlig och uppmuntrande.

(10 år senare träffades vi, Ilon och jag på Junibacken -  där vi byggde ”Karlsson på taket”-utställning och Ilon skulle syna en väggmålning som jag gjort. Det gick bra och jag blev tillfrågad att formge en "Karlsson på taket- docka" åt henne. En märklig och för mig mycket ärofylld upplevelse.)

Efter gymnasiet gick jag två år på Nordiska Scenografiskolan i Skellefteå och tog examen som Attributmakare.

Yrke och karriär
Sökte mig sedan till Stockholm och fick jobb som dekoratör på Evenemangsbyrån AB. Vi gjorde bl a dekor till Gallerian i City, till Carolas julshow, olika företagsarrangemang, fester och TV -produktioner. Vi hade tillgång till ett stort rekvisitalager, där fanns allt möjligt i dekorväg och vi kunde i stort sett skapa vilka miljöer som helst. Därefter följde sex år på Junibacken, där jag var ansvarig för utställningsmiljöerna, en mycket rolig och lärorik tid.

Ett av mina senaste projekt - dekormåleri lekpelare Järva Habiliteringscenter, Stockholm

Hemvändaren

2008 gick flyttlasset norrut, med hela familjen. Naturligtvis till Mjällom. Jag fick jobb på Polarbröd, Mika på Docksta Varv som svetsare.  Vi började leta hus och hittade ett gammalt timmerhus i Docksta, som vi plockade ner och transporterade till Mjällom.

2012 gick Handlarn i Mjällom i konkurs och affären stängdes, i ett slag tappade Mjällom nästan all service. Tillsammans med många andra engagerade jag mig i renoveringen av lokalerna så att vi skulle kunna starta upp verksamheten igen. All gammal inredning revs ut, in kom nya kyl- och frysskåp, ny matta, ny kassa och ett kafé.  Allt gjordes ideellt- mer än 2200 arbetstimmar! Min uppgift blev att försöka samordna alla frivilliga insatser. Och alla gjorde verkligen en insats, kunde man inte spika och såga, kokade man kaffe åt hela arbetslaget. Byborna informerades fortlöpande på ett anslag utanför, så att alla kunde ta del av vad som hände – och glädjas



Känslan av sammanhållning och gemenskap när vi jobbade och slet tillsammans var en fantastisk upplevelse. Vi lyckades. Invigde Affärn i mars 2013, kunde öppna macken igen. Mjällom hade återigen ett ombud för Apoteket, Systembolaget, tog emot bussgods.

Gården
Efter invigningen av Affärn 2013 släppte jag alla mina ideella åtaganden och frivilliga insatser. Vi stod ju mitt uppe i ett husbygge, som skulle slutföras...

Det tog 4,5 år från det att vi började knacka märkplåtar tills vi kunde flytta in, och så här i efterhand kan man undra hur det gick till? Om man läser "Gård o Torp" verkar tillvaron med renovering som en dröm, med små kaffepauser i prickigt porslin och nyinköpta gummistövlar i mintgrönt. Verkligheten - som jag minns den - var mer gullfiberkliande underarmar, öm rygg och gummistövlar fulla med färg.

Men en sak bestämde vi - det var att även om vi som föräldrar hade valt detta projekt så skulle det inte gå ut över barnen. De har haft kompisar, badat, byggt sommarkiosker "för fulla muggar" under byggets gång.

Företagaren

År 2009 startade jag eget, saknade skapandet så mycket att jag kände att jag måste prova. Det har gått bra. Nu under våren jobbade jag med Kvartersteatern i Sundsvall och målade 100 m2 borg till ”Ronja Röverdotter” på Norra Berget, en utomhusföreställning som hade premiär den 6 juni. En rollista med ca 40 skådespelare – och hästar! Kostymerna syddes av Cecilia Axelsson i Omne, som är skräddare. Ett jobb av den storleken kräver både fantasi och uthållighet. Man måste både orka prestera och leverera.

Vad gör du om 10 år?

Får jag drömma fritt så har jag o Mika sett barnen välja utbildning efter hjärtat, jag jobbar som Attributmakare, äger en kajak, funderar fortfarande på att åka Vasaloppet.

Har förhoppningsvis börjat gå till en frisör.

Text: Anna Greta Tjäder
Foto: Eva-Karin Fröberg, Anna Greta Tjäder